Fem år av död, terror och krossade liv

Det började med ett folks dröm om frihet – men blev ett ofattbart brutalt krig.

Efter fem år plågas och dör folket i Syrien fortfarande, fast i kläm mellan tyrannregimen, stormakter och islamistiska terrorister.

Var nionde syrier har dödats eller skadats i kriget. Halva befolkningen är på flykt.

Så här har fem års krig drabbat syrierna.

Text: JOHAN FURUSJÖ och NIVETTE DAWOD

1. Ett helt Göteborg har dött

Läget i Syrien just nu

De ville bara slippa förtryck. Inspirerade av folkresningarna i Tunisien och Egypten – ”den arabiska våren” – började människor i staden Daraa att demonstrera mot regimen den 15 mars 2011.

Men president al-Assad svarade med massivt våld, och under veckorna som kom dödade polisen urskiljningslöst oskyldiga civila i massor. En rebellarmé föddes – och inbördeskriget var ett faktum.

Läs också: Tidslinje – kriget i Syrien

Fem år senare har inbördeskriget blivit ett storkrig där regimen, allehanda rebellgrupper och gangstergäng, islamistiska terrorister och andra länder slåss mot varandra.

I mitten sitter det syriska folket, som har fått betala med sina liv.

Ofattbara 470 000 människor – lika många som ett helt Göteborg – har dött, enligt FN-stödda Syrian Centre for Policy Research.

Mer än var nionde syrier har antingen dödats eller skadats i kriget.

Även i områden där inte direkta strider pågår drabbas civila hårt. Diktatorn Bashar al-Assads trupper släpper dagligen oljefatsbomber – skapade för att döda civila – över bostadsområden där vanliga familjer bor. Regimens torterar tusentals syrier till döds i fängelser för att sätta skräck i folket. I en ny rapport beskriver FN det som att Bashar al-Assads regering ”utrotar sin egen befolkning”.

Hur är då livet för dem som är kvar i Syrien? Aftonbladets Nour Saeed och Staffan Lindberg har intervjuat sex unga människor som är kvar i olika delar av det krigshärjade landet. Så här säger några av dem:

Läs hela reportaget här: ”Staden är nästan tom, och varje dag avrättas någon”

Läs också:
PLUS Familjen Assad styr Syrien med terror
PLUS Grafik – alla sidor i Syrienkriget

2. Livet i IS skräckvälde

Sommaren 2014 tog terrororganisationen Islamiska staten (IS), snabbt över stora delar av Syrien och Irak. I områdena kontrollerar de nu en terrorregim, där vanliga människor mördas godtyckligt och tusentals unga flickor har tagits som sexslavar.

Aftonbladets utsända har träffat många offer för terrorsekten – och deras vittnesmål om livet i ”kalifatet” är fruktansvärda.

På den turkiska sidan av gränsen Syrien–Turkiet mötte Aftonbladets Staffan Lindberg och Urban Andersson nyligen Mohamed, 10. Han berättade hur han såg sina bröder dödas av terrorgruppen IS.

En dag kom två av IS krigare till familjens hem.
– De sa till pappa att vår familj måste ansluta sig till dem, säger Mohamed.
Pappan vägrade. Nästa morgon var krigarna tillbaka i familjens hus. Mohamed såg att de var maskerade och hade svarta kläder. De tog hans två yngre bröder, sexårige Omar och femårige Hussein. Tvingade ner dem på knä. Sedan såg Mohamed det inget barn ska behöva se. Det som nästan inte går att återge.
– De högg huvudena av dem.

Familjen flydde, men bara Mohamed lyckades ta sig över till Turkiet. Nu är han ensam – han väntar på mamma och pappa, som inte släpps över gränsen. Läs hela reportaget här.

I området som IS behärskar är förtrycket totalt – med massmord, folkfördrivning och godtyckliga avrättningar.  Kravet: lev efter terrorsektens ”lagar” – eller riskera att dödas.  Förra veckan halshöggs en 16-åring offentligt för att han missat fredagsbönen.

Tusentals flickor och unga kvinnor har tillfångatagits och sålts som sexslavar åt IS-terrorister. En av dem är Nadia, 21 – här är hennes berättelse.

TV: Nadia Murad, 21, hölls som sexslav av IS

Det är detta terrorvälde som tusentals jihadister från länder i väst vill bli en del av. Minst 299 svenskar har rest till Syrien för att ansluta sig till IS.

I den unika granskningen Svenska jihadister berättar Aftonbladet om svenskarna som har rest till Syrien för att befolka, träna, strida och döda för drömmen om ett kalifat styrt av sharialagar.

En av dem är Bilah El Hassan från Borås. I en martyrfilm ses han leende ta farväl av sina kamrater innan han kör rakt mot fiendens postering och spränger sig till döds med en självmordsbomb.

TV: Tar farväl – spränger sig själv till döds (varning för starka bilder)

Läs också:
Svenska barn tvingas att bli IS-krigare
Svensk 17-årig tjej greps på väg till IS
Unik databas: här är de svenska jihadisterna

Även om IS angrips hårt från många håll är en militär lösning långt borta.

3. Halva befolkningen är på flykt

Innan kriget började hade Syrien ungefär 22 miljoner invånare. I dag befinner sig mer än hälften av dem på flykt.

• Nästan 7 miljoner är på flykt inom landet.
• 4,8 miljoner har lämnat Syrien. De flesta befinner sig i grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien.
• 900 000 har tagit sig till Europa för att söka asyl.
• 1,2 miljoner av flyktingarna är barn.

(Till mars 2016. Källa: UNHCR)

Nästan fyra miljoner syrier befinner sig i Syriens grannländer. Deras situation är ofta mycket svår.

I Libanon finns cirka en miljon syrier – men de får inte jobba utan ett arbetstillstånd som är svårt att få. Barnen får heller ofta inte gå i skola. De informella flyktinglägren saknar ofta toaletter helt.

På mindre än ett år har det matbidrag som alla registrerade flyktingar får av FN sjunkit från 30 dollar per person och månad till 13,50 dollar. Det motsvarar mindre än fyra kronor per dag.

– Nu är varje dag en kamp för att överleva, berättar flyktingen Mousai Hammad när Aftonbladets Wolfgang Hansson och Urban Andersson träffar honom i Libanon.

Här kan du läsa hela reportaget: Vem kan leva på fyra kronor om dagen?

Läs också:
STAFFAN LINDBERG: Ett obegripligt svek mot Syriens barn

Det svåra läget för flyktingarna i grannländerna gör att många familjer tvingas gifta bort sina tonårsdöttrar för att klara ekonomin. Aftonbladets prisbelönta duo Carina Bergfeldt och Magnus Wennman har precis kommit hem från Libanon, där de har träffat några av barnbrudarna.

”Innan vi gifte oss sa min mamma till mig att det som händer i sovrummet är normalt och att jag skulle tänka så, att det var normalt. Först var jag i chock. Jag var rädd.”, säger Mona som var 13 år när hon gifte sig med en dubbelt så gammal man.

Nästan var fjärde syrisk flyktingflicka i Libanon kommer att vara bortgift före sin 18-årsdag. Siffran är ungefär lika hög i Jordanien, där män från olika länder köper barnbrudar i flyktinglägren. Barnäktenskapen har tredubblats bland de syriska flyktingarna under de fem år som gått sedan kriget brutit ut.

Möt sex av barnbrudarna i reportaget här.

De 900 000 syrier som lyckats ta sig till Europa har oftast gjort det genom att riskera sina liv på Medelhavet. De möts av länder som gör allt för att minska ”flyktingströmmen”. Många har rest ensamma och hoppas på att deras familjer ska få komma efter på ett säkert sätt – men efter att Sverige och andra EU-länder har skärpt villkoren för anhöriginvandring har den möjligheten gått upp i rök.

Nu kan barn och gamla tvingas att genomföra samma livsfarliga resa för en chans till ett nytt liv i Europa.

Läs också: Härifrån kommer flyktingarna – och så många får stanna i Sverige

4. Och nu då?

Finns det chans till fred, eller är Syrien dömt till krig i många år till?

Ingen trodde att ett eldupphör skulle träda i kraft. Men så blev det, trots allt. Den 27 februari i år lade sig ett försiktigt lugn i Syriens huvudstad Damaskus. USA och Ryssland hade bara några dagar tidigare kommit överens om att ”upphöra med fientligheter” i Syrien.

Även om ett bräckligt upphör av våldet blir tillfälligt och begränsat till landets huvudstad ska februari 2016 ses som en första ljusning på ett öppnat förhandlingsläge. Skotten, bombandet och dödandet minskade för första gången på det fem år långa kriget.

Årsdagen för de första demonstrationerna mot den syriska regimen har satts som förhoppning för nya fredsförhandlingar. Assadregimen, delar av oppositionen (dock inte alla grupper) och stormakter med inblandning i kriget är ständigt inbjudna till fredsförhandlingar med FN-sändebudet Staffan de Mistura.

Tidigare fredsförhandlingar har nästan alltid brakat samman. Ansedda fredsförhandlare som Kofi Annan och Lakhdar Brahimi har gett upp. Svensk-italienaren som nu står som värd, Staffan de Mistura, har nått en viss framgång, men han har också kämpat i kraftig motvind för att jämka ihop kompromisser av både syriska och utländska intressen.

De Mistura tvingades vid det senaste fredsmötet, i januari 2016, under pressade former att utfärda en paus inför den samlade presskåren, bara dagar efter att mötet officiellt tog sin början. Den syriska regimen hade tillsammans med bland annat Ryssland inlett en massiv bomboffensiv mot Aleppos landsbygd.

Kan Staffan de Mistura samla parterna igen för hållbara fredssamtal?
Mycket beror på stormakternas agerande i det proxykrig – krig med ombud – som Syrien blivit skådeplatsen för.

Den mäktiga motståndaren Saudiarabien fortsätter att uttala kravet att Bashar al-Assad måste lämna presidentposten om en övergång till fred över huvud taget ska vara möjlig. Rysslands ihärdiga stöd för presidenten gör sig tydligt påmint genom att bombflygen fortsätter att understödja Assads armé i städer som Aleppo och Latakia.

En hel omvärld håller andan, ett helt folk i och utanför hemlandet Syrien väntar på besked.